Jag är ensam!

Publicerat 2015-05-31 klockan 20:54:15 (svensk tid)
Sambon sommarjobbar på annan ort nu över sommaren, och nu är det första kvällen som jag är ensam. Jag har aldrig riktigt lidit av att va ensam och trivs rätt bra i sällskap av endast mig själv, så egentligen så tror jag att det kommer gå ganska bra. Det är bara dendär känslan av att plötsligt vara helt ensam, när jag har blivit så van att han alltid finns i samma lägenhet, och att veta att det är någon här. Nu är jag ensam, och har satt säkerthetslåset på dörren så att absolut ingen mördare kan komma in. Vilket jag såklart inte tror heller men är lite som en tvångstanke att jag måste ha låset på. Det läskiga är att ifall jag hör något ljud så börjar jag direkt fundera VAD det kan vara eftersom att det INTE är sambon. På dagen går det ganska bra, för då känns det endå som att han kommer hem till kvällen ... men när kvällen är här och solen går ner, och jag vet att jag här i min ensamhet ska borsta tänderna och krypa ner under täcket och sova ensam så känns det fel på något sätt. Jag låter nojig och egentligen är jag inte det, jag är bara så ovan med att jag faktiskt är den enda personen i lägenheten nu. Jag är säker på att jag kommer vakna imorgonbitti och fundera vart fan han är, haha. Det är endå en trygghet att alltid ha någon här, även fast jag inte tänker på det förens han verkligen inte är här. Det är en jäkligt stor skillna när han är här, och när han inte är här helt enkelt. Hoppas ni ungefär förstår min känsla, haha.
 
Kan också tycka att det är skönt med lite variation, jag kommer inte göra något speciellt fast jag är ensam här, men det känns ju så annorlunda att göra alla de vanliga sakerna. Att gå till butiken, att laga mat och sådant i min ensamhet. Får ursäkta att jag låter så dramatisk nu, det är förståss lite skönt också att ligga i sängen och kolla på en film i sin ensamhet, det tror jag att många kan hålla med om. Det är lite variation helt enkelt. Inte lite, ganska mycket faktiskt ... undrar hur länge det tar för mig att vänja mig med denhär ensamheten. Sist och slutligen så vill jag berätta att jag nog trivs här ensam och har inga större problem med det, MEN det känns bara så annorlunda och skrämmande att vara ensam när jag inte varit det på länge.

Future TAG

Publicerat 2015-05-31 klockan 13:37:38 (svensk tid)
 
1. Vart ser du dig själv om 10 år?
Jag hoppas att jag har ordning på mitt liv, ett jobb som jag trivs med, är gift och lycklig, allt detdär som man vanligtvis vill med sitt liv helt enkelt. VAR jag befinner mig vet jag inte, och vågar inte ens nämna någonting. Med stor sannolikhet så är jag fortfarande kvar i Finland, kanske Ekenäs eller någon annanstans. Egentligen så kan man väl inte veta hur ens liv ser ut om 10 år, man kan bara hoppas eller gissa. Vad som helst kan ju hända! Jag vet knappt ens vad jag ska göra imorgon så ...

2. Vill du gifta dig?
Ja, som jag svarade i föregående fråga. Vill absolut gifta mig, det är faktiskt en grej jag riktigt längtar till och ser frammemot. Jag vill verkligen gifta mig i framtiden, men inte ännu på några år. Jag erkänna att jag ibland brukar planera mitt bröllop hur jag vill att det ska vara och sådant!

3. Vill du ha barn?
Nej, jag är en av de få som verkligen inte vill ha barn. Det har jag bestämt mig för redan långt tillbaka i tiden, men kan ju inte garantera att jag inte kommer ångra mej. Men mitt svar nu är; absolut inte. Ta mig inte fel nu, jag har inget emot barn egentligen förutom att jag tycker att det är sjukt irriterande när som ska springa omkring och vara högljudda. 

4. Vill du flytta, om ja, vart?
Jaha, tillbaka till denhär fråga nu igen då. Just nu så vill jag inte flytta, har inte ens bott ett år ännu i denhär perfekta lägenheten som är rymlig, har balkong och endast några meter till butiken. Är dock säker på att jag kommer flytta härifrån i framtiden men just nu så vill jag inte flytta.

5. Hur skulle du beskriva ditt drömhus?
Jag har den perfekta bilden i mitt huvud just nu faktiskt. Huset behöver inte vara enormt, utan bara ett "vanligt" hus. Jag vill ha det i någon ljus färg, behöver inte vara vitt, kan vara någon pastellfärg. Insidan vill jag också att ska gå i ljusa färger, vita ytor och sen kanske beige eller ljusgrått. Möblerna ska alla matcha med varandra och sen vill jag ha grönväxter! Vill såklart också ha en fin gård, kanske ett garage och sen gräsmatta, dock inte större än behövligt. Trädgård också, min hobby kommer vara att fixa i trädgården. Ungefär så ja!

6. Vad är ditt drömjobb?
Jag vet inte! Kan inte tänka på något som jag verkligen skulle vilja jobba med riktigt mycket. Trivs förståss bra i mitt jobb i blomsteraffären, men har faktiskt inte den blekaste aning om vad mitt drömjobb skulle vara. Vet bara att jag gärna hade jobbat självständigt.

7. Vad är 5 saker du vill göra innan du dör?
1. Känna på en riktig afro, låter kanske knasigt men jag har faktiskt haft detta som life goal tre år tillbaka i tiden redan. Jag tycker om afron och måste absolut få dra fingrarna genom ett perfekt afro innan jag dör!
2. Gifta mig! Är kanske detdär klassiska som alla säger men ja, det vill jag verkligen göra!
3. Skaffa katt! Jag vill inte ha katt då jag bor i en lägenhet för att jag vill att katten ska kunna gå ut när den vill och inte behöva ha kattsandlåda inne. Hade varit awesome att ha en katt, men skulle isåfall hamna bo lite mera på landet än vad jag gör nu.
4. Lära mig tycka om kaffe, för det är nämligen så att jag länge har försökt lära mig det, och dricker kaffe med halva koppen mjölk. Tycker fortfarande inte om det, men ifall jag har mer än halva koppen mjölk så är det helt okej. Jag vill dricka kaffe för att det är så underligt annars när folk kommer hit på kaffe, eller när jag far på kaffe till någon om jag inte ens dricker kaffe...
5. Ha långt hår! Jag vill att mitt hår ska vara minst 20 cm längre än vad det är nu, sen har jag nått min hår-goal, haha...

8. Är du rädd för framtiden?
Egentligen inte, känns som att jag har gått egenom det värsa redan så, jag har fått en examen och flyttat hemmifrån och allt detdär. Framtiden får bli som den blir, jag tror faktiskt att det blir bättre tider! Jag är hoppfull över framtiden, osäker på vad som händer såklart, men inte direkt rädd.

9. Vad är din högsta dröm som du vill uppnå i livet?
Hitta ett bra jobb som jag trivs med och vara lyklig och gift. Vilket jag tidigare nämnde men jag har faktiskt inget annat just nu .. förutom då kanske att bli rik och resa mycket för att få se världen. Japp! Kommer dock inte hända.

10. Vilken skulle vara idealåldern för dig att dö?
Jaa...har inget svar på det faktiskt, vet bara att jag inte vill lida och ha ont, så före ålderskrämporna komemr isåfall hehe.

Jag hatar söndag

Publicerat 2015-05-31 klockan 10:58:14 (svensk tid)
 Idag är det söndag, och det hatar jag enormt. Antar att jag inte är den enda.
 
Igår körde jag och Jenni till Kyrkslätt och tillbaka, det var ett ganska roligt tidsfördriv, men nu har jag tom tank igen, haha. Väntar på att butiken ska öppna så att jag kan gå och köpa smältost till morgonmålet, för var dum och glömde att köpa det igår. Vad kan jag berätta då? Ja, lampan i toan ville inte tändas idag, så måste få tag på ett nytt lysrör också. Tills dess får min skrivbordslampa fungera som lampa där ett tag. Så att sånt. Nu är det nog dags att börja röra sig mot butiken då dörrarna öppnas om 2 minuter.

#examen15

Publicerat 2015-05-29 klockan 18:39:29 (svensk tid)
Nu har stressen lagt sig, och kan inta lite lugn. Skolan är över, studierna är över - som sagt så är jag en utexaminerad datanom, vilket känns väldigt extremt. Hade egentligen aldrig tänkt på att den dagen skulle komma då det kändes som att det var så lääänge ännu... men vips så var den här!!
 
Kl. 10:00 tågade vi ut i salen, upp på scenen. Vi var ca. 100st. studeranden som skulle ta sin examen, och sitta på scenen medans föräldrar, syskon, släkt, vänner och de första och andra års studerandena som ännu hade något år kvar, satt som publik. Intågandet gick bra, nervositeten kom först då när jag hade satt ner mig på min plats på scenen. Var rädd för att jag skulle tappa ut alla betygspapper eller snubbla, kanske falla ner från scenen. Ja, det var ju ungefär det värsta som kunde hända. Igår hade vi nämligen dimissions övning och då gav läraren tipset åt oss att verkligen hålla i pärmen med papprena hårt, för varje gång är det någon som har oturen att pappren faller ut. Såklart att det var lite nervöst då, ville ju inte va den. Det gick väldigt bra för min del, papprena hölldes i pärmen! Tror jag klämde rätt hårt om dem så att de inte skulle hända. Fick även stipendie med motiveringen att jag arbetar tyst och bra, och har ett visuellt öga.
Efter Dimissionen hade vi bjudning här hemma hos oss, jag och sambon som också blev datanom. Hela gårdagen hade vi alltså bakat kakor och fixat, och hade egentligen flera veckor i förtid planerat allting in i minsta detalj. Bilder på bakverken fanns i mitt förra inlägg! Smörgåstårtan är det dock min mor som ska få credits för. Här hemma drack vi champagne och kaffe och kakor. 
 
Allting blev sist och slutligen riktigt lyckat, och nu är allting städat och diskat. Jag har duschat av mig all stress och sitter i soffan med mjukiskläder. Det är så skönt att allting är över ... inga uppgifter som behöver lämnas in och ingen stress över praktikplat. Det är över nu!
 

Examens firande

Publicerat 2015-05-29 klockan 15:23:10 (svensk tid)
Ja, idag blev jag datanom! Allt gick bra, jag föll INTE på scenen och fick tillochmed stipendie. Det trodde jag aldrig. Kanske skriver mera sen, nu känner jag att det får räcka med att jag lägger in lite bilder!
 

Det värsta i mitt liv

Publicerat 2015-05-28 klockan 19:00:00 (svensk tid)
Detta inlägg har varit sparat i mitt utkast i över två veckor nu, nu har jag bestämt mig efter många om och men att publicera det. Tänkte länge på det, det här är så personligt.
 
Nu kommer ett seriöst och djupt inlägg, dom som står mig nära vet redan om detta och kanske tillochmed tycker att det börjar bli tjatigt. Jag lider av en fobi, en fobi som mer eller mindre har styrt mitt liv och begränsat det enormt under 12 år, sen jag var 8 år. Jag har emetofobi, som det heter, alltså spyfobi. Den fobin är en "gömd fobi", inget som folk pratar öppet om, så det är inte så lätt för mig att skriva dethär. Emetofobin är en av de femte vanligaste fobierna, så jag vet att jag absolut inte är ensam. Folk med denna fobi döljer det så långt det går, och den största förklaringen jag har till det är att då man berättar det så är den första reaktionen man får "vaddå, ingen gillar väl att spy!". Jag är helt förståelig över detta, folk som inte har denna fobi har allt som oftast inte den blekaste aning om hur det egentligen är.
 
Det sägs att det som startar fobin kan vara någon traumatiskt i barndomen som fått en att koppla kräkningar till trauma, eller att man helt enkelt inte kräktes så mycket som barn att man någonsin blev "van" med det. Jag själv kan inte minnas helt exakt vad det kunde varit i mitt fall, men minns att jag en gång drog på mig världens hemskaste vinterkräksjuka, och kräktes ungefär 10 gånger på en natt. Var törstig och inte ens vattnet kunde min kropp ta åt sig. Jag hade som tur inte fobin då vid detta tillfälle. Har några gånger fått frågan "vad händer när du kräks?" av folk då jag berättat att jag lider av emetofobi, och jag har faktiskt inte kräkts en enda gång under dessa 12 åren, alltså inte en enda gång då jag haft fobin vilket jag är grymt tacksam över. Jag vet alltså inte vad som skulle hända, hur jag skulle reagera, vilket såklart också känns obehagligt. Jag minns så bra en kväll när jag var runt 8-9 år, det var dags att sova, och jag tänkte "man kan ju kräkas närsomhelst". Sen dess var det hänt, jag var skräckslagen. Visste inte att det fanns kräkfobi på den tiden, och det gjorde ju inte saken bättre. Det var alltid på kvällarna det blev värst, då alla gick och la sig, och kräk-tankarn började snurra i huvudet. Jag började på illa, och var livrädd, skakade, kallsvettas och hade panikångest liknande attacker. Det var psykiskt, jag förstod ju inte själv att det bara var inbillning av ren skräck, utan jag var säker på att jag skulle kräkas. Att sova var omöjligt, jag kunde inte ha lampan släkt i rummet, mörker gjorde bara så att hjärnan arbetade ännu snabbare. Jag kom på trixet att tänka på annat, märkte då att jag till slut började må bra, och lättnaden som uppstod då var underbar. Det värsta är ju också att då man har ångest så får man ont i magen, och ont i magen har man ju ibland då man ska kräkas. Man blir ännu säkrare på att det verkligen är så, att man kommer kräkas. Jag var så liten, och lågstadie tiden var lite av ett skräckcenario för mig, jag minns hur jag ofta berättade åt mamma och pappa att jag mådde dåligt, och att dom började undra vad det var för fel på mig då jag mådde illa hela tiden, jag kräktes ju aldrig, och så gick det över.
 
Lågstadietiden var som sagt en plåga, kräksjukan gick ju varje vinter, och jag minns varje gång jag hörde att någon i skolan blivit sjuk, hur rädd jag var. Redan ifall jag märkte att någon elev (lärare också för den delen) inte var i skolan, så trodde ju jag såklart att det var kräksjuka det handlade om. Det var så illa att jag inte ens kunde höra ord förknippade med det, så fick jag panikångest. 
 
Ett av de värsta åren i mitt liv var då jag gick på sexan, jag minns hur någon i min familj blev sjuk, och jag i en hel vecka var livrädd och knappt fick i mig mat över huvudtaget. Det är ju inte så lätt att äta då man mår illa! Då jag inte åt så mycket så mådde inte min mage bra, och inte jag heller. Vilket såklart fick allting att bli ännu värre. Det var inte bara just kräksjuka jag var rädd för, utan allting som hade med saken att göra. Klarade inte av att höra ordet "spy", eller att ens tänka på det, och vågade inte se på filmer för jag var rädd att någon skulle kräkas i filmen. Hela lågstadiet var jag alltså livrädd, och hade inte den minsta aning om att det var en fobi jag led av. Klassresor och sådant hatade jag, gånger som hela skolan skulle åka buss någonstans. Det fanns nämligen alltid dom som blev lätt åksjuka, och kräktes i bussen. Det var ju en mardröm! Jag själv blir inte lätt åksjuk, men såklart så var jag ju rädd för den risken också. Efter sexan då jag skulle börja sjuan så var man tvungen att åka längre till en annan skola. Jag skulle alltså åka buss vare dag. Skräcken inför det var kaotisk, men när det väl kom till kritan så klarade jag av det, faktiskt utan minsta problem. Hade redan då förstått att mitt illamående var psykiskt, mådde illa så gott som vare kväll, och det gick faktiskt så långt att jag vare kväll bad en bön, att slippa kräkas och illamående. Jag var desperat. 
 
Att börja 7:an var en förbättring angående min fobi på alla sätt och vis! Såklart, det var en större skola, mera virus, och jag minns hur jag tänkte att jag inte komme klara av 3 år här utan att dra på mig äckelsjukan. Så satt jag en kväll och googlade på rädslor för att spy, och det var då jag kom fram till fobin. Det var en enorm lättnad, och förstod ju direkt att det var precis det jag led av. Läste också att sådana som har fobin kräks väldigt sällan, det kan gå 10 år mellan gångerna (och nu är jag uppe vid 12) och att personer med kräkfobi oftast kan ha kräksjuka utan att kräkas, då de är så emot det att de klarar av att stoppa det på något vis psykiskt. Vet tyvärr inte hur det går till, men jag antar att det låter rimligt. Det var även under högstadie tiden som jag fann en mycket hjälpsam hemsida för emetofobiker där man kunde söka på filmer för att kolla upp ifall dom är "godkända av emetofobiker" och inte innehåller triggande grejer. Under dessa tre högstadie år började jag klara av att höra "spy" ord, och redan det var ett stort steg. Det var först på 9:an som jag faktist berättade första gången åt någon någonsin om min fobi. 
 
Denhär fobin har verkligen begränsat mitt liv, pågrund av den klarar jag inte av vissa grejer. Har aldrig åkt bergochdal bana eller någon ordentlig karusell över huvudtaget pågrund av rädsla att bli åksjuk, kommer aldrig kunna skaffa barn pågrund av att vissa kräks under graviditeten och jag går alltid omkring med handsprit för att kuna sprita händerna och ta död på bakterierna. De värsta platserna att befinna sig på är sjukhus, spårvagnar eller på andra offentliga platser där det rör sig mycket folk. Jag har såklart även googlat ifall kräksjuka smittar från djur (ja, i ett skede klarade jag inte ens av när katten kräktes hårbollar) och framförallt 48 timmars regeln... Kräksjuka bryter ut 24-48 timmar efter att man fått smittan, så har ofta räknat timmar. Ifall jag får ont i magen tillexempel så räknar jag 48 timmar bak, och funderar ut vad jag gjorde då. Ifall jag bara var hemma så känner jag mig lugn. Ifall någon nämner något om att hen har ont i magen så börjar jag såklart direkt misstänka att nej, snart skräks hen, osv. Samma sak ifall jag är extra törstig någon dag, då jag även har hört (ehm, googlat) att man kan vara förbannat törstig dagen innan kräksjukan. Såklart så har vintern varit de värsta perioderna, då den ökända vinterkräksjukan härjar! Jag äter heller aldrig mat som gått ut, inte ens fast det bara är en dag över. Livrädd för att kräkas av gammal mat. Så kort sagt, jag är rädd för ALLT som har med kräknigar att göra, I can't handle it! Under de senaste åren så vet flera om min fobi, och de flesta har verkat förstående, men så finns de även de som direkt försökte att jäklas, till exempel gör kräkljud eller liknande. Vilket jag då såklart, suprise, inte klarar av ännu ens. Alkohol är inte heller någon hit, och det är orsaken till varför jag håller mig borta från det själv, och även folk som dricker. Detta är möjligtvis för att det ALLTID har varit någon som druckit liiite för mycket, och det leder ju till det andra. Låter kanske som att jag hatar personer som dricker, men så är det absolut inte, det är helt enkelt "bara" fobin som begränsar mig. Jag vill kunna dricka alkohol, gå på bar, och festa och ha kul, men jag vågar inte. Jag försöker kämpa emot mig själv men än så länge så går gränsen där. 
 
Idag är jag 20 år, och har blivit bättre på att styra fobin och inte låta den styra mig. Jag tänker på det varje dag, men jag känner mig starkare. Då jag börjar må dåligt blir jag såklart orolig, men ger mig direkt på att motverka det, tänka på annat, göra annat, och det går oftast över. Panikångest attackerna kommer sällan, inte ens en gång i månaden. Jag är även meddlem i en fb grupp för emetofobiker, och det gänget är det bästa som finns! Vi stöttar varandra, uppmuntrar, pratar positivt och direkt då jag inte klarar av det själv så skriver jag ett "panikinlägg" och redan efter några minuter ploppar det upp positiva kommentarer och övertalande som DU KOMMER INTE KRÄKAS. Fortfarande har jag svårt att se kräkscener i filmer, men jag klarar av det. Att vara i närheten av folk som kräks är däremot något som är riktigt, riktigt svårt. Är jag 100% på att personen som kräkts inte bär på någon smitta så är det nästan ok, men även då personer kräks pågrund av alkohol tänker jag ALLTID på att det fortfarande finns en chans att det är sjukdom det handlar om. Ungefär en gång i veckan känner jag fortfarande detdär illamåendet, även fast jag har krafter att styra bort det. Jag är så jäkla rädd. I fb-gruppen jag är med i så finns det flera personer som har fått ett läkemedel utskrivet av läkare som gör att kräkreflexen inte fungerar, att man alltså inte kan kräkas. Jag har ingenting, och det lär vara svårt att få det utskrivet om man inte ät en gravid kvinna som kräks helatiden... Men tro det eller ej, men jag tog faktiskt det stor steget att berätta om min fobi för hälsosystern. Tyvärr så var hon en av de personerna som inte förstod, och det verkade inte ens som att hon hade hört om en sådan fobi, och det blev inget mer med det.
 
Just nu känner jag att jag får leva med det, jag har lärt mig att delvis kunna styra fobin, och hoppas på att någongång bli av med fanskapet. Det känns som att fobin är en del av mitt liv, och jag hade mått så mycket bättre i grundskolan ifall jag inte hade behövs stå ut med detta. Jag är skräckslagen inför när den dagen kommer, att jag kräks, för jag kan ju inte klara mig hur länge som helst från att kräkas.
 
TACK<3 till dig som orkat läsa och FÖRLÅT för alla stavfel (mobilinlägg). Jag kommer ångra att jag publicerar detta, det här må vara det jobbigaste inlägget jag skrivit någonsin. Jag VILL så gärna göra denna fobi till något folk pratar om, och även att sådana som inte lider av detta kan ha en liten förståelse. Det är inte lätt, det är som en mardröm. 
 
Nu vill jag ännu dela Keelasvideo som hon haft krafter och mod till att lägga upp på sin Youtube kanal. Hon är otroligt stark, och det är sådan bra känsla att lyssna på henne då hon berättar om precis samma sak som jag själv upplever. Hon kanske tillochmed är lite bättre än mig på att förklara tycker jag. Keela är otrolig!
 
 

SNAPCHAT STORY

Publicerat 2015-05-27 klockan 09:53:18 (svensk tid)
 
Onsdagen till ära så delar jag med mig av mina tankar, eller vad man ska säga, via Snapchat bilder! Det är något som jag inte gjort förut, tycker att det är ett ganska intressant sätt att dela med sig av grejer i bilder och inte bara via text. Nu vet ni kvällens planer och även lite om mitt hår. Vem som helst får väldigt gärna lägga till mig på snapchat, och för att göra det lite lättare för er så lägger jag in min personliga Snapchat-prick-kod-grej, kan väl inte va så jobbigt att scanna den va? 
(Ja, jag har bara 28% batteri fast klockan bara är 10:48, och nej jag har ingen laddare med idag...)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Näst sista dagen

Publicerat 2015-05-26 klockan 13:57:31 (svensk tid)
Idag är det sista dagen på praktiken, och jag känner mer eller mindre att NU är det äver. Sommaren är väldigt välkommen, även fast jag har svårt att tro det själv. Om någon hade sagt åt mig att det är sommarlov om 3 dagar så hade jag verkligen nekat det. Det sista året gick otroligt fort, nu kan jag bara hålla tummarna för en fin sommar! Har svårt att förstå att det är sista gången imorgon som jag hoppar i bilen och kör till praktiken, jag har haft det väldigt bra här. Jag minns då jag började min alldeles första praktik och det kändes väldigt jobbigt att ännu ha två kvar, men det är otroligt hur tiden gick fort! I made it! Vissa händelser i livet känns så omöjliga, och endå händer dem. Otroligt är det rätta ordet! Jag är egentligen chokerad och mållös, jag är klar med skolan och jag kan inte fatta det själv. 
 
Jag trodde det aldrig!
 

Hiss: VS Body mists

Publicerat 2015-05-26 klockan 08:47:00 (svensk tid)
Har poserar jag så vackert med mina två Victoria's sekret body mistar, vackert så! iPhone 4S kvalité på bilderna, men de får ni tyvärr stå ut med ännu en lång tid fram. Jag är väldigt seg på att lämna min kära iPhone (iallafall alla 30 skal jag har). Nu skulle jag inte prata om min dåliga mobilkamera, utan faktiskt om body mistar!
 
Pure seduction och Aqua kiss är de två som jag äger, jag är faktiskt inne på min andra flaska Pure seduction redan! Fick min första för över ett år sedan, och då den tog slut så råkade det sig, bara några dagar senare, att jag fick en ny av Perre! Den är min favorit, och det kanske är dumt att säga så då jag bara äger två styckna, men I love it. Till julklapp fick jag Aqua Kiss, och har redan använt halva. Body mistarna från VS har varit otroligt hypade, vid något skede insåg folk även att dom inte håller någonting, doften försvinner efter 5 sekunder. Ja, det är ju inte lika starka som parfym. Jag tycker själv av Pure Seduction håller bra, den har en starkare doft än Aqua kiss. Kommer att växla mellan dessa båda under sommaren beroende på vad jag känner för, dom båda doftar väldigt gott. Har även en parfym i Amber Romance, och den doftar verkligen sommar!! Den doftar så mycket sommar att jag inte har velat använda den under vintern. Ungefär som solkräm, och doften håller verkligen! Ska pausa från min Justin Bieber Someday (favorit) och använda Amber Romace istället nu, det är ju sommar för guds skull!
 
Jag tycker att det är bra att använda upp dem på ca. ett år, eftersom att dom faktiskt inte håller lägre än så. Förstår inte mig inte på vissa som har 15 olika body mistar hemma ståendes på en hylla och knappt använder dem, dom håller inte! Visst, jag kan hålla med om att dom är fina och kanske en fin prydnad, men endå... använd! Det är också orsaken till varför jag klarar mig bra med två, vill inte köpa flera och inte hinna använda dem före de har blivit för gamla. Dock så tror jag att jag alltid kommer vilja ha Pure Seduction hemma, jag älskar verkligen den doften. Det finns massor med andra dofter som jag också hade velat testa, men måste vänta lite tills Aqua kiss tar slut tänker jag...
 
Sommaren 2016, senast då vill jag ha Pear Glace! Det känns verkligen som en perfekt sommardoft trots att jag inte ens har doftat på den. Grejen med dessa är att man kan garantera att ALLA doftar gott, så man behöver inte oroa sig för vad man vågar beställa och inte, för dom är alla lovely! Strawberries & champagne är jag också riktigt intresserad av...
 
Avslutar med min HISS EMOJI !
 

April och maj favoriter

Publicerat 2015-05-25 klockan 13:03:51 (svensk tid)
Gjorde ingen favoriter för April så slår nu två flugr i en smäll. Tyvärr så har jag vääldigt få favoriter, precis som alla andra månader, jag använder helt enkelt inte så många olika grejer.
 
Först och främst så har en favorit varit min rengöringsgel från, wait for it ... Rainbow. Kostar alltså så gott som ingenting och ja, är väl egentligen kanske inte så jätte bra. Jag tycker personligen att den rengör bra ochär värd sitt pris. Sparar massor med pengar på att använda den produkten, så om inte annat så är den en favorit för ekonomin. Ttyvärr så lyckades jag inte hitta någon bild på den...
 
 
Maybelline mascara, the falsies volume express.
Jag vågar kanske inte säga så mycket om denna ännu då jag inte haft den så länge alls, den hade nog passat bättre i nästa månadsfavoriter. Men nu är den  här! Har inte provat den förut, men har haft några Maybelline mascaror. Denna tycker jag hittills att är den bästa av dem. Borsten är böjd så jag tycker att det går lätt att sätta mascaran. Dock så är den inte speciellt bra för nedre fransarna, iallafall inte för mig. Den håller också väldigt bra, inte färgar av sig på ögonlocken under dagen som tyvärr de flesta mascaror gör på mig. Så denna är min nya favorit!
 
 
Loreal Paris hårolja
Denna är underbar. Det bästa med den är att då jag lägger det i håret så ser man verkligen att det blir oljigt, men redan efter ett par minuter så syns det inte mera! Vilket är bra, jag vill ju inte att det ska se ut som att jag har flottigt hår. Flaskan är också ganska stor så den räcker länge. Jag tycker att oljan är väldigt lätt att hantera och konsistensen är liksom perfekt.
 
 
Marabou Domino
Min absoluta favorit choklad, det är den godaste jag någonsin smakat. Dock så har marabou maasssor av vääldigt goda choklader, jag har tyvärr inte smakat alla. Denhär är iallafall det godaste någonsin och jag har svårt att tro att det finns någon godare choklad...
 
 

Senaste från IG

Publicerat 2015-05-25 klockan 12:24:00 (svensk tid)
Ph1; Ovanligt glad selfie | Ph2; Blåbärsglass | Ph3; Makaronisallad och batong, slurp! | Ph4; "Utsikten" från husvagnens fönster | Ph5; Ett selfiecollage
 
Där har ni 5 senaste från Instagram, tänkte kort dela med mig av helgen, tyvärr i endast text och inga bilder. Jag är så dålig på att ta bilder till bloggen, min iPhone tar så sjukt dåliga bilder och kameran är det väldigt sällan som jag släpar med mig. Hur som helst!
På fredag tog jag tag i städningen, så att jag inte behövde göra det på söndag. Moppade även golvet så att det är renare än vanligt inför dimissionen. Sen fick jag grym huvudvärk/nackvärk och somnade väldigt tidigt, slutade med att jag sov 11 timmar och mådde sen superbra. 
lördagen städade jag balkongen som var fruktansvärt smutsig, det gick endå snabbt och var klar efter en timme. Bök lite kläder tror jag (jag minns inte om jag gjorde det på fredag eller lördag) och sen hämtade jag min Examens mössa, och åkte till Tokmanni för att köpa en ny mascara så att jag få flawless fransar inför dimissionen. Sen fick jag huvudvärk/nackvärk igen, såklart. Jag och sambon åkte till Bromarf och då blev det först grillmat, drack energidricka mot huvudvärken och en stund senare var värken borta. Vi åkte till stranden för att njuta av kvällssolen, som trots allt var ganska kall, och det är väl det intressantaste jag har att berätta. Eurovision Song Contest var såklart kvällens program, och jag vet inte när senast jag varit uppe så sent. Är fortfarande trött idag!
Söndag... den mest hatade dagen. Som tur hade jag ju städat på fredag så slapp iallafall det! Vi åkte hem igen, och jag hade en fruktansvärt dålig dag och gjorde inget annat än tänkte mörka tankar. Förövrigt så hatar jag söndagar, som sagt. Speciellt denna.
 
Föresten! Möjligtvis så har ni märkt att jag bytit typsnitt på bloggen, jag blev väldigt trött på de gamla utseéndet och jag tänkte att redan att byta typsnitt ger bloggen ett annat utseénde, typsnitte gör mycket! Nu hoppas jag att ni säger till ifall ni tycker att det är svårläst och otydligt, eller på någotsätt irriterande. Jag är själv lite osäker på brödtexten, det ser så klumpigt ut. Let me know in the kommentarsfält!

ESC15

Publicerat 2015-05-25 klockan 09:43:22 (svensk tid)
Jag antar att vissa kanske är trötta på allt snack om Måns Zelmerlöw, eller över huvudtaget allt snack om Eurovision Song Contest, men tycker faktiskt att det är ett måste att skriva ett litet inlägg om det (jag lovar att skriva kort). Jag röstade själv på Måns, en bra grej med att bo i Finland är ju att man kan rösa på Sverige, heh. Tycker alltså att rätt bidrag vann, Måns låt är bra och specialeffekterna på scenen var såklart ett stort plus. Han var den perfekta vinnaren!
 
Men, det fanns även ca. 5 andra bidrag som jag fastnade lite extra för, nu är jag dock väldigt dålig på att komma ihåg grejer så jag minn inte vilka länder eller vad låtarna hette. Klipskt! Näe, ett minns jag faktiskt och det var även det landet som fick min röst i första delfinalen förra veckans tisdag, nämligen Estland. Jag älskar låten, och hade inte haft något emot ifall dom hade vunnit. Ttycker dock att Måns var bättre vinnare då hans låt var mer esc låt än Estlands. Jag hade väldigt väldigt gärna åkt över till Sverige nästa år för att kolla på Esc finalen, det hade varit THE TIME OF MY LIFE. Seriöst, det hade varit det bästa jag någonsin gjort.

Sommar

Publicerat 2015-05-22 klockan 08:34:25 (svensk tid)
Väldigt fantasilös rubrik men det är ju det jag är bäst på, så att säga. Tänkte bara dela med mig av mina tankar om sommaren, och jag tror att vissa kommer hålla med mig. För visst är det så att man alltid är väldigt taggad på sommaren när februari börjar nå sitt slut. Sen kommer sommaren sakta men säkert, och vips så är det slutet på augusti och man inser att sommaren är över. Sedan brukar jag känna ångest över att jag egentligen inte njutit ordentligt av sommaren, och att den nu är över och måste vänta en kall, lång och mörk vinter tills jag får en till chans av att njuta av sommaren. Så är det iallafall för mig, men kanske "höstångesten" kommer i vilket fall som helst. Så har jag ju även försökt mig på att redan då våren börjar skriva en lista på grejer som jag vill göra. Det gjorde jag ifjol, punkterna var dock ingenting att heja för, men jag minns en punkt extra bra; Grilla en pizza. Punkterna var alltså alla i den stilen, rätt enkla att lyckas med, och känner att det kanske inte just är det jag behöver göra för att vara nöjd med min sommar!
 
Som tur så var jag trots allt endå nöjd med sommaren 2014, fast den inte blev av att grilla pizza. Kunde förståss ha varit ännu nöjdare, det kan man ju alltid, men jag har också väldigt låga krav för att bli nöjd. Vad minns jag mest av förra sommaren då? Reste till Grekland med mina två bästa vänner och hade the time of my life. Jag saknar det då, och det blev ett minne för livet. Hoppas verkligen på att vi någon gång kommer göra om det pånytt, för det var verkligen så extremt. En annan minnesvärd grej var när vi bestämde oss runt 1 på natten att köra till kyrkslätt, vi var hungriga och min bil var så smutsig att man inte kunde se ut genom bakrutan, så vi stannade till vis Shell för att få något ätbart i oss och tvätta bakrutan. Vi kom hem först 5 på morgonen. Det hade kanske inte varit så stor grej ifall vi gjort det på dagen, men det blev verkligen en speciell upplevelse på natten. Sen finns det ju det där som är måsten varje sommar för så gott som alla, stranden, gräsmattan, picnik, bad osv. 
 
Nu känner jag att jag ska prata lite om sommaren 2015 istället, för att jag som vanligt är sjukt taggad. Känner att jag inte tänker skriva någon lista, som endå ser likadann ut år efter år, och som endå aldrig kommer bli uppfylld helt och hållet. Hoppas på att vädret är bra, såklart. Morgonmål på balkongen, och att helt enkelt bara sitta på balkongen och snacka skit med någon tycker jag att är ett bra tidsfördriv för lata sommardagar. I år vill jag ligga mycket på stranden och bada mera än vad jag gjorde förra året. Jag är ju en sådan person som fryser, mycket, så att bada är egentligen ingen fröjd. Jag vill börja jobba på brännan så fort som möjligt, hehe. Jobb är ju också något som jag ska syssla med i sommar, men kommer ju endå ha lediga dagar och det är främst dem jag fokuserar på nu. Det tragiska är ju att jag får utslag av solen, på varenda en kroppsdel som är i kontakt med solen. Att ligga och sola i bikini är möjligtvis mer än plåga, eftersom att det snabbt börjar klia på hela kroppen. Dock så håller det på bara halva sommaren, sen får jag hoppas på att det går över när min hud har vant sig och kliat färdigt. Jag vill också bo i husvagn ett par dagar, ha photoshoot med Linda, äta glass och ja, det där vanliga egentligen, hehe. Men det finns faktiskt en grej som jag skulle vilja göra som jag aldrig ha gjort, och det är att åka på en roadtrip! Packa väskorna, hoppa i bilen utan egentligen några planer om vad som ska hända. Det hade varit en otrolig upplevelse, och det är ju faktiskt en själv som gör sommaren till något bra eller dåligt.
 
Hoppeligen hjälpte det mig att skriva det här, nu kanske jag är mer förberedd på att ta sommaren i akt ... skämt å sido.

Trender 2015 #2

Publicerat 2015-05-21 klockan 12:54:00 (svensk tid)
Fortsätter på inlägget jag skrev tidigare i veckan, jag tyckte det var ett intressant inlägg att skriva, och det är ju bra att tänka egenom trender lite!
 
 
6. Crop top

Jag älskar dem, och det är min favorittrend! Jag äger bara en crop top själv, men det är en favorit ur garderoben! Jag gillar väl inte egentligen att visa magen, men av någon anledning så har jag hakat på trenden. Crop tops har funnits länge, men det var först förra sommaren som de blev populära. 
 
7. Högmidjade shorts
Det är inget fel på högmidjade shorts, jag tycker att det är snyggt! Men det är kortmidjade också, så jag har egentligen ingen skilld uppfattning om högmidjade. Shorts som shorts tänker jag, båda är snyggt helt enkelt. Nice är det ju också med högmidjade short till en crop top!
 
8. Off shoulder
 
Att ha toppar och tröjor som sitter under axlarna är något som jag egentligen inte förstår mig på. Visst, det ser ju helt okej ut men jag tycker att det ser ut som att tröje rbara har åkt ner. Antagligen så känns det så också, så jag skullle tycka att det skulle va riktigt obekväm. Men visst, det är snyggt att visa axlarna.
 
 
9. Cat eye solglassögon
Jag är osäker på om dom heter så, men ni ser ju på bilden vika jag menar. Runda glassögon med en liten vinge. Jag tycker om är snygga, men som det egentligen är med allt så kan inte vem som helst passa i allt. Dessa glasögon passar till en viss klädstil och så vidare, tycker iallafall jag. Jag själv.. hmm, njae, jag tror inte att jag hade sett vettig ut i dem, men ifall jag ser ettpar i någon affär så kommer jag känna mig tvungen att prova. Vem vet?
 
10. Ombre
Mörkare hår uppe, och så blir det ljusare längre ner mot topparna, eller så tvärtom. Jag gillar det och tycker att det ser väldigt bra ut, och ifall jag hade haft längre hår så hade jag utan tvekat velat ha ombre. Nu kommer ju tyvärr den dagen aldrig komma. Dip-dye är väl en tidigare variant av ombre, och om jag måste välja mellan dessa två så blir det nog ombre! Jag tycker att dip-dye ser så fake ut ... fast det är det ju också förståss!
 
 
11. Nike air force

Har svårt att skaffa mig en uppfattning angående dessa, jag ser det som ettpar vanliga skor.. vad är det som är märkvärdigt. Jo dom är fina, men det finns ju 100 andra skor som ser ungefär liknande ut. Antar att jag är rätt okunnig angående dessa Nike Air Force som alla verkar älska. Ja, dom är säkert bekväma också, och dom är ju inte fula, men jag fattar inte. Jag hade absolut kunnat gå med dem. Dessa helvita är de enda jag har sett, men finns antagligen i andra färger också. 
 
12. Stora hattar
Kanske ingenting man ser så ofta, men jag kan nästan lova att i sommar kommer folk börja hatta sig! Ifall jag hade använt hatt så hade det varit för att inte få solsting, inte för att det är snyggt .. eller jo, jag tycker faktiskt att hatt e snyggt till en maxiklänning kanske, men till min klädstil så skulle jag aldrig kunna gå omkring med en hatt. Jag diggar hattarm, och hoppas verkligen på att få se lite hattar i sommar!

Datanom

Publicerat 2015-05-21 klockan 11:50:42 (svensk tid)
Har funderat ett par veckor på att skriva ett inlägg om min skolgång, alltså skriva lite allmänt om dessa 3 år som datanomstuderande. Hade tänkt vänta med det dock tills sommarlovet men vad kommer jag uppleva denna korta vecka som är kvar, så kan skriva redan nu lite tänkte jag! Jovisst, kommer ju uppleva dimissionen men kommer antagligen endå skriva ett skillt inlägg om den sen.Har egentligen inte tänkt på VAD jag ska skriva, men jag tänker iallafall dela med mig av hur jag trivdes och lite sådant. Vet inte om dethär ens är intressant, men jag kör endå. "Take it or leave it" som Bente skulle ha sagt.
 
Då jag började utbildningen var det år 2012, och mitt liv var inte riktigt på topp då. (Har inte med saken att göra men iallafall). Jag var inte deprimerad, men allt var inte en fröjd och så är det ju ibland. Började skolan och upptäckte att jag var enda tjejen på klassen, vilket jag inte hade några problem med, tänkte bara att jag skulle känna mig utanför med hade ingen problem med det. Ja, märkte snabbt att det var tvärtom, pojkarna var snälla och lärde känna flera personer. Så började det, tänker inte berätta hela storyn, haha.
 
Jag har trivts bra dessa tre år i skolan, de två första åren hade vi inte så mycket programmering, endast något smått och vi lärde oss ungefär grunderna av grunderna. Mest hade vi vanliga ämnen, så som matematik, finska, fysik, kemi och sådant. Tycker att det borde ha varit lite mera programmering de två första åren, iställe för att smälla in massor sista året. Inför det tredje året så flyttade skolan, in i samma byggnad som Novia. Jag tyckte att flytten var positiv, gamla skolan var inte då fräsh längre. Har också trivts bra i nya skolan, och även lärarna har jag trivts med. Har fått lära mig olika program, som Photoshop, InDesign, Illustrator osv. Har lärt mig designa logon, hemsidor och allt möjligt! Att koda hemsidor och programmera, arbeta med databaser, och mycket mera! Har varit tre perioder ute på praktik också, vilket betyder ett halvår totalt. Första Inlärning i Arbete perioden var jag i en blomsteraffär (där jag nu jobbar) och lärde mig bland annat kundbetjäning. Lärde mig egentligen väääldigt mycket annat också eftersom att det var mitt första "jobb" någonsin. Andra Inlärning i arbete perioden var jag på en IT-avdelning, där fick jag vara med och åka runt till skolor och sådana platser för att lösa problem. Sista perioden, som pågår nu, så är jag i en lågstadie skola. Här har jag sysslar med en hemsida, installerat ipadar och annat IT-relaterat som har funnits att göra här. Det var endast under andra och tredje året som vi har haft praktiker, under första året hade vi inget, vilket var ganska skönt för att man endp var så pass ny, det var bekvämare att gå ett helt år först för att sedan ge sig ut först i början på nästa år. 
 
Vad var det bästa med skolan?
- Att vi inte hade så mycket läxor. I sådana data/programmerings ämnen fick vi inte läxor, endast i dedär vanliga ämnena, men det hände inte heller ofta, vilket var skönt. Då kunde man faktiskt glömma skolan lite då man kommit hem för dagen. Var ju inte alltid så, såklart så var man tvungen att göra uppgifter hemma ifall man börjat hänga efter.
 
- Lärarna! Ja tycker faktiskt att de flesta lärare är riktigt bra, de hjälper ifall man behöver hjälp, ger tips och är inte stränga/elaka. Det är trevligt.Dom är även bra på att lära, såklart.
 
- Man får ta pauser i lektionerna. Vi har 90 minuter lektioner, men man får ta korta bensträckare lite nu och då. Det är alltså inte sådär som i grundskolan, att alla måste sitta på sina platser tills lektionen är slut, man måste be om lov för att gå på toa, och ja. Såklart så får man inte gå ut mitt i när läraren presenterar någonting, men dp alla sitter och jobbar på sina uppgifter så är det bara att gå och ta en paus. Speciellt då man håller på med programmering och sitter vid datorn hela dagen, så är det perfekt att stiga upp lite.
 
 
Där va tre bra saker med skolan, hade kunnat skriva mera men tänker mig att inlägget inte får bli så långt. Måste väl även skriva lite dåligheter antar jag?
 
Egentligen så finns det inget direkt dåligt, men en grej som jag faktiskt måste nämna här och nu är följande; Iallafall på min klass så finns det alltid de personerna som ber om att de "måste få sluta lite tidigare" varje dag för att hinna med buss. Annars måste de bli och vänta på nästa buss i 30 minuter. Läraren går ju oftast med på detta! Ifall folk får sluta tidigare pågrund av bussar som endå går en gång per 30 minut (är ju inte så länge att vänta) så borde väl det vara samma reglker för alla? Om dom får, så borde även jag ha fått sluta tidigare för att hinna med en viss buss till Bromarf då jag ännu inte hade flyttat hemmifrån. Bussarna dit går sällan, så hade behövt sluta 2 timmar tidigare för att slippa vänta 2 timmar istället efter skolan. Okej, ni förstår vad jag menar? De som bor nära klarar sig med att sluta 20 min tidigare för att hinna med bussen, men de som bor längre bort (JAG) hade behövs sluta mycket tidigare. Jag tycker att det är så fel av lärarna att vissa får sluta tidigare för att slippa vänta 30 minuter medan jag int fick, och på så sätt inte fick slippa vänta 2 timmar. Så extremt FEL.
 
Det var ju inget dåligt om själva utbildningen, men ville bara skriva av mig det... förlåt för råddig text, jag är lite trött.

Eurovision Song Contest delfinal 1

Publicerat 2015-05-20 klockan 10:43:11 (svensk tid)
Försökte se så exalterad ut som möjligt, men insåg att jag ser ju mer rädd ut. Fläskvalkarna på halsen bjuder jag på. Bilden blev inte perfekt, okej. Bra, tack.
 

Igår var jag vaken sent pågrund av första delfinalen i Eurovision Song Contest, Finland var ju med och det får man ju inte missa. Dom kom inte vidare, men det hade väl ingen förväntat sig. Danmark däremot var en favorit, men tydligen var det inte så många som tyckte det, tycker absolut att dom borde ha kommit vidare! Min röst gav jag till Estland! Jag hade faktiskt flera låtar som jag gillade, så jag tror att det blir ett bra ESC år i år. Måste även ta och hylla sceneffekterna och allting, fantastiskt vackert faktiskt. Ska bli intressant att se Måns på den scenen! 
 
Men för att snacka lite mera om Finlands bidrag då. Jag tyckte deras uppträdande gick bra, och endå läste jag på Aftonbladet idag om att "Finland hade glömt texten". Iallafall så var det inget jag märkte. På Twitter skrevs det även mycket om Finlands bidrag, har inte kollat Twitter alls men det sades i programmet att det Twittrades näst mest under Finlands bidrag. Bra så! Ska just gå in och kolla vad allt som egentligen har skrivits, vet ju inte om det är positivt eller negativt.
 
Redan nu är det dags att tagga inför den andra delfinalen på Torsdag!! Bye, ny ska jag kolla Twitter.
 

Loom armband

Publicerat 2015-05-19 klockan 12:49:00 (svensk tid)
Det har blivit väldigt populärt att göra såkallade "loom armband", (först och främst kanske för barn, så kalla mig barnslig om ni vill). Ifall någon inte vet vad det är så är det små gummiband som man gör armband av, gummibanden finns i olika färger och ja. Endast med hjälp av fingrarna, en virknål och "s"-former som fastsättning. Jag tycker att det är jäkligt bra tidsfördriv att göra armband, och roligt är det också. För några veckor sen så köpte jag ett paket med lite gummiband i för att försöka mig på att göra armband. Det var enkelt när jag till slut kom på hur man gör, och använde upp alla gummiband samma kväll.
 
Hör och häpna, bäställde nyss hem 7800 st. gummiband från den >här< sidan! Priset blev 25€ och det tycker jag att är billigt då 7800 st. gummiband räcker länge, och får även med massor med s-former och även virknål. I sommar ska jag sitta på balkongen och tillverka armband!
 
Bilder från Weheartit
 
 

20 snabba

Publicerat 2015-05-19 klockan 08:50:01 (svensk tid)

Hur gammal är du? 

20 år, fyllde i Januari.

 

När vaknade du idag? 

07.45, och var jättetrött!

 

Vad åt du till frukost? 
Ingenting, drack ett glas vatten bara.

 

Nämn tre saker man kanske inte vet om just dig: 
1. Ifall jag har något på hjärtat, så skriver jag av mig istället för att berätta det åt någon. Vilket resulterar till långa texter lite här och var, som absolut ingen får läsa, vill inte ens läsa själv hehe.

2. Jag ÄLSKAR svenska filmer ! Även fast själva filmen suger, är så skönt bara att förstå språket de talar.

3. Förut hatade jag att sova för att jag tyckte att verkligheten var bättre än drömmarna, men nu är det tvärtom. Sova är något av det bästa som finns!


Vad gällande ditt utseende är du mest och minst nöjd över?
Jag är en sådan person som är missnöjd med det mesta. Det jag är mest missnöjd med är mina fingrar, dom är så tjocka att det ser väldigt fult ut (och mitt hår som inte vill bli långt!!). Det jag är minst missnöjd med är nog mina armar, vet inte varför men har aldrig egentligen tänkt något negativt över dem så ja.

 

Vad har du gjort idag? 
Jag har vaknat, tvättat ansiktet och klätt på mig och gjort mig klar för dagen. Sen åkte jag till praktiken, så mycket annat har jag nog inte gjort.

Vilken film såg du senast? 
"Duff", den rekomenderar jag verkligen, asbra!

 

Är du besatt av någonting? 
Internet och mobil. Ja, av min iPhone helt enkelt! Jag får nästan panik och blir på dåligt humör om jag inte får kolla instagram med gämna mellanrum. Eller ja, kanske inte, men vill ha internet och mobil så att jag märker när det händer något och ifall någon försöker få tag på mig. 

 

Beskriv en perfekt dag: 
Sova tillräckligt, morgonmys, ute är det perfekt väder, vara hungrig och äta en ordentlig frukost, fixa sig, och ha en snygg-dag och verkligen tycka att jag själv ser bra ut. Åka och shoppa, massor, och äta en god middag. Komma hem och vara nöjd över sina inköp och känna att jag äntligen har allt jag behöver. Vila lite hemma, kanske se på serie eller bara vara, och sen på kvällen gå ut en sväng och se på solnedgången. Komma hem och gå i duschen, och sen mysa under rena sängkläder i någon timme före man somnar. #perfection 

 

Beskriv platsen du befinner dig på just nu: 
Ett litet rum, stort fönster, skåpdörrar, hyllor och två datorer. 

 

Vad lyssnar du på just nu? 
Ljudet jag hör kommer antagligen från någon fläkt eller luftintag, annars är det tyst. Förutom knappranden mot tangenterna på datorn förståss.

 

Hur går du helst klädd? 
Shorts, linne. Eller sen mjukisbyxor... det är ju bekvämare.

 

Är du morgon eller kvällsmänniska? 
Jag svarar alltid olika på denhär frågan.. jag gillar kvällar liiite mer än mornar.. eller ja, jag vet inte. Tror att jag iallafall just nu är lite av bådeoch faktiskt!

 

Vilket var ditt bästa ämne i skolan? 
I lågstadiet var det bildkonst, i högstadiet var det modersmål. 

 

Vad köpte du senast? 
En hamburgare, två Redbull och smältost! 

 

Vad har du i dina fickor? 
Nycklar och ett läppomada.

 

Vilken är din favoritaffär? 
New Yorker trots att jag inte har besökt den så ofta. Annars så BikBok tror jag. Förut var det H&M, kläderna kan vara nästan perfekta när man provar dem i affären men sen när man tvättat dem engång så blir dom skitfula... det suger, för annors så gillar jag H&M's kläder.

 

Vilka smeknamn har du haft? 
Har inte haft något som alla kallar mig.. två av mina närmsta vänner kallar mig för Berit.

 

Vilka är dina största svagheter? 
Jag har en hel del. Jag klarar inte av drama, eller att bli sviken.

 

När man var liten

Publicerat 2015-05-19 klockan 08:20:55 (svensk tid)
När jag var liten fick jag höra massor var underliga grejer, som jag då kanske inte tyckte att var underliga, men såhär i efterhand är det bara "what the fuck". Detta låg jag och tänkte på igårkväll när jag inte kunde sova.
 
1. Mjölken på dagis.
iallafall på det dagiset som jag gick på, så fick man inget att dricka till maten före man hade ätit upp allting, pågrund av att man inte skulle dricka bara mjölk. Ja, alltså okej det förstår jag visserligen, man ska inte dricka sig mätt på mjölken. Men man blir ju törstig av att äta mat! Minst en gång undetoden man äter mat så vill man ta en klunk för att man helt enkelt blir törstig! Jag minns att jag tyckte att detta var det värsta påhittet någonsin, och tycker fortfarande att det var en helt sjuk idé. Jag ville ju kunna dricka till maten och inte bara hälla i mig  ett glas efteråt! Hoppas att det har kommit någon lag nu på att dagisfröknar inte får göra så, haha.
 
2. Springa med pinnar.
Det fick man inte! Inte springa då man bar på en kepp/pinne, för man kunde snubbla och hugga sig själv i hjärtat eller något annat brutalt. Jovisst, säger inte att det är omöjligt men risken är ju större att du har cancer och att ett flygplan störtar på dig. Redan i lågstadiet lärde man sig sedan att springa staffetter, med en pinne i handen, då man övade inför staffettkarnevalen. Hur många gånger har det hänt att någon fått en pinne genom sig i staffettkarnevalen? Jag har iallafall inte hört om det!
 
3. Sov inte med halsband.
Nu så skulle jag inte sova mes halsband för att det antagligen skulle trassla in sig i håret och vara jäkligt att då loss på morgonen, men då när man var liten så var det risk att man skulle strypas i sömnen. Kanske om det kommer in en mördare i rummet och har avsikt att strypa en, men hur det annars skulle fungera vet jag ej. Man kan fastna någonstans med halsbandet, i sängkanten eller vaddå? Ifall man i misstag fastnar med handen så skulle man ju iallafall vakna i ett sånt tidigt skede att det inte finns nån risk att man dog precis.
 
4. Snorsugen
Då man var täpt i nästan så hotade pappa med att ta fram snorsugen, en grej med slangar som skulle sättas i näsan och sen skulle den suga ut allt snor. Det lät ju helt fruktansvärt när man var liten, och man var rädd att det skulel göra och. Som tur behövde jag aldrig ens se snorsugen. Idag så hade jag gärna velat ha en sådan, det hade varit så enkelt så man är täpt. Dagens snorsugar ser inte ens farliga ut... som iallafall pappa fick det att låta när jag var liten.
 
 
 
 
 

Hur skulle du beskriva dig själv?

Publicerat 2015-05-18 klockan 13:36:00 (svensk tid)
Är en av de värsta frågorna som finns, trots att man oftast borde känna sig själv väl? Jag däremot har fått käftsmäll efter käftsmäll gång på gång, och får ofta veta något nytt om mig själv som jag inte vetat tidigare, och även tvärtom. Så, för mig är frågan "hur skulle jag själv beskriva mig" riktigt omöjlig. Det handlar ju om hur man själv ser sig själv, men då jag fått veta det mesta om mig själv av andra så har ju min bild av mig själv kopierats av andra. Jag hade ju en gång en egen uppfattning, men den har skrotats. Jag trodde att jag var en glad, rolig och snäll person (alltså ungefär 3-4 år tillbaka i tiden) men fick sedan veta att det kanske inte var så. Jag har ju inte sett mig själv från nån annans perspektiv så det är ju svårt för mig att veta.
Så, om jag ska beskriva mig själv så kommer jag bara tänka på det som folk har berättat, för det har ju blivit min uppfattning, det är ju klart att jag är en sådan person som folk säger att jag är. Ja, det är inte ofta som jag får höra det positiva, men det är ju det negativa som är det värsta att höra så jag är nästan lite glad över att jag har fått det överstökat, även fast det antagligen finns mycket kvar. Värdelös var det senaste ordet som jag tydligen är, och trots att jag redan fått höra det och tillochmed hört värre, så kommer endå sådana grejer som en chock.
 
Jag förstår inte hur det fungerar egentligen. Ifall man märker själv att man är ful, och helt enkelt fattar det själv, så blir man endå alltid chockad då någon annan kommer och påpekar samma, trots att man redan hade vetat det. Nu finns det ju en chans att det bara är jag som är så. Jag undrar bara vartifrån dendär reaktionen kommer, då jag själv påpekar något om mig själv så tar jag det chill, men när sedan någon annan påpekar samma sak så känns det inte alls bra. Det är klart, i dagens samhälle bryr man sig väldigt mycket om vad andra tycker, men endå. Om jag är ful, så är det ju klart att det syns, och andra personer ser samma människa som jag själv såg i spegeln hemma.. det är ju logiskt att dom ser en ful människa om jag är en ful människa. Endå så är det mycket värre att höra det från någon annan.
 
Vet inte riktigt vart jag försöker komma med dethär, men det är sjukt hur en människas självbild kan förändras bara för att andra berättar hur dom uppfattar hen. Jag må va värdelös, töntig, störd, irriterande, idiotisk, ful, äcklig, tjock, falsk osv. jag VET om det, ingen ska känna att den ska behöva berätta det åt mig då jag redan är 100% hur jag ser ut, och hur jag är. Jag har hört det mesta, fattat det mesta och ja, det är så jag är! Jag är en av de minst perfekta personerna här på jorden, och jag är det bara. Jag vet det. Ingen behöver berätta det, det kanske är grejer som snurrar i mitt huvud varje dag, som jag tänker på, som jag inte glömmer bort. Upplys mig inte om detta, jag blir sårad och jag har känslor trots att jag redan vetat länge det du berättar. Jag kan inte göra så mycket åt saken, vissa grejer går bara inte, och speciellt inte om man är världelös och misslyckad. De orden betyder ju ganska rakt ut att jag misslyckas med allting och är inte värt någonting.
 
Med det här vill jag egentligen bara säga STOPPA HATET! Jag vet redan att jag är värdelös så du behöver inte berätta det för mig. Du behöver inte heller undra varför jag gråter efteråt.
Hoppas att någon annan känner igen sig, och skriv gärna en kommentar ifall just du också är lika världelös som jag. Även fast många tänker så att mobbning (eh ja, nu byter jag ämne lite) bara pågår i grundskolan så behöver det inte alls vara så! Det kan finnas personer som mobbar andra livet ut, och även mobbning på arbetsplatser är vanliga. 20 åringar kan bli mobbade, ALLA kan bli mobbade. Även 50 åringar kan bli mobbade av t.ex sin man/fru. Det är sjukt. Mobbning är något man mer eller mindre aldrig pratar om, och iallafall inte då man gått ut 9:an. Herregud, bara för att man är 16 så betyder det inte att mobbning slutar existera. Tack!
 
Låter kanske som att jag är mobbad av halva världen, men detdär slutet var en liten parentes bara, har ingen direkt koppling till mig. Blev bara lite förbannad och tänkte att jag kan lika bra ta upp de också. Nu, tack för mig!
(Jag vet att min stavning sög i inlägget)

Trender 2015 #1

Publicerat 2015-05-18 klockan 09:08:00 (svensk tid)
Tänkte att jag skulle prata lite om trender, och berätta lite om vad jag tycker om dem, och vad jag själv skulle kunna gå klädd i. Vill börja med att säga att bara för att jag tycker att något inte faller mig i smaken så hatar jag inte på er som gillar det, min mening är inte att vara elak och ingen ska ta illa upp av detta inlägg. Då kör vi igång! (Kommer antagligen dela upp det i två inlägg för att inte inläggen ska bli långa)
 
 
1. Orrebyxor
För det första så förstår jag inte riktigt hur dessa kan ens ha blivit populära. Ingenting som jag själv hade kunnat bära utanför lägenheten. Jo, mönstret och färgerna är fina, och byxorna är säkert väldigt bekväma också. Kan inte direkt säga att dom är fula, men jag skulle absolut inte kunna använda dem bland med folk. Dessutom så tycker jag inte om bootcut byxor i överlag. För mig är detta pyamasbyxor, inget man går ut med.
 
 
2. Hunters stövlar
Detta gillar jag! Ettpar simpla svarta gummistövlar hade jag gärna använt då det är regnigt ute. Det kanske inte är så snyggt, men jag tror inte att det ens finns snyggare gummistövlar än dessa. Väldigt behändigt då det regnar! Jag hade bra kunnat ha ett par Hunters, men skulle nog inte själv betala massor med pengar för ett par gummistövlar.
 
 
 
3. Boyfriend jeans

Jag tänker mig det som att det ska se ut som att man använder sin pojkväns jeans, och det är väl en rätt bra förklaring? Jag tycker att det är snyggt på vissa, men de passar inte på alla enligt mig. Jag själv tror inte att det hade sett bra ut, jag har ju dock aldrig provat. Jag tror inte att jag hade gillat dem, med tanke på att jag gillar tighta jeans. Dock så tycker jag inte att boyfriend jeans på något vis alls är fula, det kan vara riktigt snyggt, men inte på mig.
 
 
4. Triangle bikini
Jag är lite osäker nu, jag vet inte riktigt. Jag tycker att färgerna är fina och bikinin ser stadig och bekväm ut, men jag är inte riktigt säker på ifall jag tycker att bikini överdelen är snygg eller inte, jag har lite blandade åsikter om detta, haha. Men jo, jag hade absolut kunna använda en triangle bikini i sommar, just pågrund av de positiva sakerna jag räknade upp. Alla triangle bikinin har ju inte samma modell på överdelen, så finns nog kanske andra som är snyggare än just denna på bilden. Jag tror att triangle bikinin är en sådan som blir snyggare för varje gång man ser den. I like it!
 
 
 
5. Peplum top

Ärligt så tycker jag att det ser ut som att man dragit på sig en barnklänning. Peplum topar föll mig inte i smaken, och med tanke på att det blev en trend redan i fjol och att jag inte ännu gillar dem så kan jag anta att jag inte kommer börja gilla dem heller. Ne, peplum toppar gillar jag inte alls!
 
 
6. Uggs
Kunde inte lämna bort dessa godingar som har varit en trend läänge! Jag har själv ingen erfarenhet av äkta uggs då jag bara har haft fake. Det är många som tycker att dom är fula och liknar tofflor, men jag gillar dem. Dom är varma och gosiga, och jag tycker faktiskt att dom är snygga. Dom är ju däremot lite klumpiga, så jag tycker att det är snyggare på folk med små fötter. Denhär trenden tycker jag att börjar försvinna igen, jag själv har börjat tycka att jag har för stora fötter för att det ska se bra ut.

Jag är ful

Publicerat 2015-05-18 klockan 07:28:20 (svensk tid)

Hej på er. Här bjuder jag på en outfit bild, mjukisbyxor och huppari! För såhär ful är jag på praktiken, sitter ju endå bara i ett rum och träffar inte så många personer under dagen, så har själv valt att se ut såhär. Sen är det också obekvämt att sitta med jeans vid en dator flera timmar per dag, så mjukisbyxor är det bästa. 

Lång helgen är över nu, i torsdags skrev jag ett annorlunda inlägg, ett lååångt, som jag aldrig vågade publicera. Jag ska söka lite mod för det ännu, känner mig inte redo. Inlägget kommer nog upp, förr eller senare.
Igår var en skitdag, i förrgår var en skitdag, i förrförrgår var en skitdag. Jag tål inte sådana dagar. Idag var en skit morgon, och det betyder väl också att dagen kommer va skit. Antar att det är okej att ha skitdagar ibland, då kan det ju bara bli bättre. (Fast ne, så tänker jag inte, är en väldigt negativ person). 

Nåja, det är måndag idag och för att endå verka lite positiv så tänker jag ta och slänga in en liten lista på positiva grejer från föregående vecka!

+ Godkänd praktik med högsta vitsordet.
+ Långt veckoslut
+ Klar med de sista ipadarna
+ ...

Ja, det var allting jag kom på. Min bil gick sönder och åkte just iväg på service, hoppeligen är den klar tills eftermiddagen. Over and out!

Sommaren visar sig

Publicerat 2015-05-14 klockan 15:41:41 (svensk tid)
 

Den efterlängtade onsdagen

Publicerat 2015-05-13 klockan 10:05:50 (svensk tid)
Idag kommer jag bedömmas en sista gånger under min skolgång. Ett sista vitsord ska läggas, och det här är sista gången som jag sitter och håller tummarna för att vitsordet ska bli så högt som möjligt. Det är min nuvarande praktik som ska få ett vitsord från 1-3, och sen behöver jag inte prestera mera, för sen är allting klart. När som helst, kan läraren uppenbara sig här på min praktikplats, och jag är egentligen inte nervös... är mer rädd på något vis. Iallafall, då jag kommer hem på eftermiddagen så tror jag att jag kommer känna en enorm lättnad. Inga mer skoluppgifter, inga yrkesprov, inga bedömningar.. ingeting alls. Endast avslutning, då jag får mitt slutbetyg, äter kaka och sådana trevliga saker. Dessa tre år som datanomstuderande kommer alltså mer eller mindre att vara över, kommer förståss inte få sommarlov redan nu, har ju ännu 8 dagar praktik kvar, men bedömningen har redan skett (eller ska ske idag). Jag kan egentligen inte själv förstå hur 3 år kunde gå så snabbt! Redan efter ett par månader på ettan tänkte jag att 3 år är mycket, och nu plötsligt sitter jag här och året är 2015, och dimissionen närmar sig väldigt snabbt. Jag är nästan lite stolt över mig själv nu, under min studietid så har jag såklart stött på sådant som fått mig att tänka att det är omöjligt för mig att klara av detta. Men tänka sig, jag klarade det!

De senaste dagarna

Publicerat 2015-05-11 klockan 20:24:05 (svensk tid)

Morsdagslunch på SantaFé!

Berättar lite om mina senaste dagar då jag inte har bloggat. Kanske tråkigt att läsa men har inget annat att dela med mig av just nu så jag hoppas att ni tycker att det är okej iallafall.
Förra veckan jobbade jag alla dagar, och det gick riktigt bra. Även på lördag, då var det fullt upp i blomsteraffären och jag papprade massvis med rosor och diskade massvis med krukor, och körde ut lite blomster skickningar! Efter jobbet träffade jag Makke en sväng och även Jenni. Söndag däremot! Då städade jag lägenheten, och var det morsdag, och åt på SantaFé med familjen. Gott var det! Resten av dagen latafe jag mig, och så fick jag en jäkla huvudvärk som resulterade till att jag sökte mig till sängen redan kl. 7, lyckades faktiskt somna och sov en timme, men huvudvärken blev inte mycket bättre. Steg upp och satte på mig pyamas och borstade tänderna och tänkte sova lite igen, men var tvungen att hålla mig vaken en stund tills p-piller alarmet som annars skulle väcka mig direkt. Sen slutade det endå med att jag inte somnade igen före kl. 11. Mådde faktiskt jäkligt dåligt, var så förbaskat trött och huvudvärken var en av de värsta jag någonsin haft.

Idag mådde jag bra, och fick nästan de sista ipadarna installerade på praktiken! Med nästan menar jag alla utom 19 stycken... de har nämligen internet problem och har de inget internet så kan jag inte installera så mycket, och inte ens logga in. Det drar ut på tiden lite, men så är det med teknik!

Nu ligger jag i sängen, har fixat lite på mitt hemside projekt och ska ta och sova snart. Denhär veckan är kort då jag inte har någon praktik på varken torsdag eller fredag, men däremot har jag massor med grejer på jobbet som jag måste fixa, och har alldeles för lite tid. Måste även till Bromarf för jag måste använda scannern, jag har nämligen fått ett uppdrag att laga inbjudningskort till en släktträff. Daniel fyller år på fredag, och även fast det inte är en jobbig grej så känner jag mig otroligt stressad över denhär veckan! Känns som att jag har en hel del att göra, och vill egentligen bara ligga hemma och lata mig från torsdag-söndag. Men så får det inte bli!

God morgon

Publicerat 2015-05-08 klockan 07:30:46 (svensk tid)

Idag känns det som en bra dag! Tänker gå till butiken och köpa en Redbull som jag kan dricka på praktiken när jag blir sådär dödligt trött som jag har blovit nu hela veckan. Måste ju va pigg då jag även ska kvällsjobba. Och så är det fredag, då tillåter jag mig själv att dricka energidricka. Har hela veckoslutet planerat igen, på lördag ska jag jobbajobbajobba det sista innan morsdag, det är fart och fläng i blomster affären nu när det är morsdag på söndag. Ja, på söndagen ska hela familjen ut och äta och det ska bli så gott, hehe. 

Nu ska jag borsta tänderna och bege mig till butiken, och sedan vidare till praktiken! Är så thgad nu då de nya ipad skalen har kommit så jag kan äntligen sätta de intallerade ipadarna i skal och så är dom helt klara. Ska installera ipadar som bara vad idag, är ju snart färdig med dem! Ska försöka installera över 10st. Idag så kan jag ta en lugn dag med dom sista sedan på måndag. Senast på tisdag blir jag iallafall färdig med dem, jess!

iPad installation

Publicerat 2015-05-07 klockan 13:25:25 (svensk tid)
Är inne på iPad nummer 101 nu, vilket betyder att det är 20 stycken kvar nu bara. Tog faktiskt bara en vecka att installera 101 stycken, det känns endå jäkligt snabbt. 
 
Var pigg i morse, men nu är jag så sömnig att jag är helt yr i huvudet, och törstig, och pissnödig. Pågrund av att jag har hällt i mig så mycket vatten. Det är de största problemen för mig idag, när jag dessutom ska orka jobba till 7 ikväll. Som tur så brukar jag piggna till vid 3-4 tiden, så jag får väl bara hoppas på att så är fallet idag också. Tillåter mig själv att vara lite trött då jag först får komma hem vid 7 och kasta mig på sängen och pusta ut, och sen måste jag ju få mat i magen och råkar det inte finnas något hemma just då så finns det 0% chans att jag orkar gå till butiken. Så slut är jag. Somna hinner jag inte göre före 10 tiden, och sen tidig väckning igen. Allt upprepas, så jag tror att det är helt normalt att vara trött. Blir mycket jobb nu när morsdagen närmas sig, men på söndag får jag faktiskt vara ledig! Det ser jag frammemot ... ska sova lääänge!

Godkänd i slutarbetet!

Publicerat 2015-05-07 klockan 07:34:58 (svensk tid)

Och en väldigt stel selfie, fake smile? Ne, jag är överlycklig påriktigt!

Igår var det den stora dagen för mig, få jag gick till skolan för att presentera slutarbetet för en lärare och fyra åskådare. Jag var egentligen inte så nervös, jag var skitnöjd över min portfolio och var säker på att jag skulle bli godkänd. "Linda är härmed godkänd!" Sa läraren för att få det att låta riktigt högtidligt, och jag är så fruktansvärt glad, även fast jag hade förestält mig det redan från början. Det känns som att NU är allting klart! Som att jag redan har blivit färdig datanom även fast det är några veckor kvar till dimissionen och att jag har en yrkesprovs bedömning kvar ännu. Slutarbetet var alltså en portfolio i elektronisk form, en hemsida om en själv, med uppgifter från skolans gång och CV och sådant. Det enda jag är lite missnöjd över är endast översättningen till finska och engelska för jag valde art ha min portfolio på tre språk, och jag är så dålig på språk så översättningen är högst antagligen helt åt skogen, men kan inte göra så mycket åt det. Funderar på att länka min portfolio hit i bloggen, men är lite osäker endå... Portfolion är ju proffessionell och borde kanske bara användas i syfte med att söka jobb och inte blandas in i min privata blogg. Jag vet inte, möjligtvis så länkar jag den hit i framtiden!

Kan tillägga att jag har blivit frisk också, hade feber en kväll och sen tog jag en burana och blev frisk... Brukar inte va så enkelt så det var riktigt chokerande! 

Ont i halsen

Publicerat 2015-05-04 klockan 08:48:00 (svensk tid)
 
En av det värsta jag vet är ont i halsen. Klarar av feber och huvudvärk och allt annat, men halsont går utanför mina gränser! Det är så obehagligt att känna något i halsen och jag lider varje sekund. Kommer inte få i mig någon mat. Värst utav allt är att det är mer eller mindre förbjudet för mig att vara sjuk nu, har kvällsjobb efter praktiken hela veckan och kan alltså inte ens vila på kvällen. På onsdag ska jag till skolan och presentera min portfolio, och gör jag inte det så blir jag inte klar med skolan. Här sitter jag på praktiken med den hemska känslan i halsen, svidande ögon och ett susande huvud som väger för mycket, och är dödstrött. Hur ska jag orka med 09 - 18:30's dagar??

Husvagnsliv

Publicerat 2015-05-02 klockan 11:55:29 (svensk tid)
Har bott i husvagnen två nätter nu vid stugan, och egentligen inte gjort någonting då det inte finns så mycket att hitta på här. Det är skönt med lite semester må jag säga. Vappen var igår, och det firade jag inte så speciellt... Eller ja, jag firade det inte alls. Makke är här med mig nu och det mest intressanta vi har gjort är att köra omkring i Bromarf vid skymningen för att räkna hjortar och älgar, är alltid lika intressant då man har med sig en stadsbo som blir riktigt överexalterad av att se sådana djur. Idag kommer Jenni och Perre hit och jag ser framemot lite tjejkväll med dem för att det var så sjukt längesen! Imorgon drar jag tillbaka till staden och tar det ännu lite lugnt före det är dags för vardag igen. Trevligt, eller kanske inte. På praktiken så håller jag på att installera iPadar, skönt med lite omväxling från programmeringens koder. Det är inte långt kvar nu tills demissionen heller. Var och beställde examensmössa, och är riktigt taggad på dimissionen nu... Mindre än en månad kvar!! 

Nu får jag tacka för mig, ska börja reda upp lite här i husvagnen tills mina två andra gäster anländer,