Jag mår bra

Publicerat 2016-09-21 klockan 20:16:01 (Svensk tid)

Just nu är jag inne i en våg av glädje. Ligger i sängen och.. Ja, bara ligger här och lyssnar på låg och lugn musik. Har ställt en stol mitt på golvet med ljus på, har det såå mysigt! Just nu känns det som att jag har nått en av de positivaste känslorna, jag oroar mig inte för någonting just nu! Såklart så kan inte allting i livet kännas perfekt, men just nu tänker jag bara "det blir bra". Om jag tänker efter så har jag inte så mycket som ska kunna tynga ner mig just nu, förutom mig själv. För ja , de gånger som jag känner mig nere så är det oftast jag själv som tänkt negativt. Det är jag väldigt bra på, speciellt angående mig själv. Mitt självförtroende och självkänsla är inte så bra, och det är bara jag som kan göra något åt det, även fast det känns omöjligt. Jag är nämligen en sådan person som bara tar åt mig av det negativa, och kan verkligen inte strunta i det. Nej, för på mig sätter det djupa spår. Det räcker med att någon ger mig kritik för något, och då börjar monstren härja i mitt huvud. Jag börjar genast känna mig värdelös och hata på mig själv. Jag försöker ibland tänka att det inte är något fel på mig, och ska strunta i den negativa kritiken jag får, men det går inte. Det är som att jag vet att jag är den sämsta människan på jorden, men glömmer bort det ibland. När jag sen får höra det minsta lilla som kan klassas som negativt om mig, så blir jag påmind om att jag är sämst. Det är en hemsk känsla. Jag SKA inte tänka så, jag vet att ifall jag blir bättre på att inte trycka ner mig själv (eller låta andra göra det) så skulle jag må så mycket bättre.

Här ligger jag just nu, och allt känns bra. Jag mår bra nu. Vill försöka trycka upp mig själv för att kanske känna denna känsla oftare. Jag har råkat ut för fel personer i mitt liv, även fast många även har haft något positivt att komma med så är det ju tyvärr så att det jobbiga sätter djupare spår. Jag har även haft en jobbig period i högstadiet, och det var nog då och där som mitt självförtroende sjönk till botten. Det är svårt att komma upp därifrån, speciellt då vissa grejer förföljer en även i fortsättningen.
I lågstadiet visste jag inte att det ens kunde bli så, att allting kunde rasa. Att det plötsligt skulle handla om hur man såg ut, hur man var, vad man var bra på, och hur många kompisar man hade. I högstadiet insåg jag vad det var som räknades, och att jag inte hade någonting av det, och det var då allt sjönk för mig. Idag har detta också skillnad, men inte på sama skala och det är inte alla som bryr sig. Fortfarande så har jag inte klättrat hela vägen upp.

Jag mår bra. Inte alltid, kanske inte ens ofta, men just nu denna onsdagkväll så känner jag en glädjevåg. Jag ska bli bra på att hylla mig själv och få upp självförtroendet. Just nu vill jag bara pausa livet och ligga här hur länge som helst, med mina ljus och mig själv. För nu mår jag bra.



Nedan kan du skriva en kommentar:

Ditt namn/alias:
Kom ihåg mig

Din e-post (publiceras ej):


Länk till din blogg:



Skriv din kommentar: